Livet är inte statiskt. Det händer och sker saker som man får ta ställning till på olika sätt, värdera och hantera. Det är just det som hänt i mitt liv nu. Jag har länge funderat och försökt att hitta olika lösningar. Det är med blandade känslor men jag är övertygad om att det är det här som är bästa lösningen i dagens läge.

Jag har funderat på det här länge nu och jag känner både sorg och att det är det är helt rätt. Mycket tankar att brottas med. Träningen är det som gör det lättare att hantera.

I morse åkte jag tidigare till jobbet för att kunna köra morgonträning i gymmet. Ett kortare pass på ca 25 minuter. Som nu blivit en vana så körde jag cirkelfys med min sjukgymnastik inbakad i träningen. Fokus bål och ländrygg.

Övningarna på pilatesbollen, men varianten med tyngder i händerna ersatte en av övningarna.

Så körde jag stående crunches med repet, rygglyft med 9kg hantel samt benpendling med höftlyft. 20 reps på allt.

Rätt skönt då hela arbetsdagen sen blev väldigt stillasittande. Skönt att få tänka på annat än det jag grubblat mycket på den senaste tiden.

Efter jobbet var det basketträning. Det var dags att prata med tjejerna. Jag berättade att jag beslutat att lägga ner basketen. Jobbet kommer att kräva mer av min tid och med tidsbrist redan nu har jag insett att det inte är hållbart. Vi kommer att köra ungefär en månad till, men sen är det slut med basketen för min del.

Det är med sorg i hjärtat som jag inser att jag inte kommer att träffa mina tjejer så ofta som jag gjort under flera år. Jag har varit coach i 11 år och halva tiden har varit med tjejerna. Det är så berikande att vara tränare, se glädjen, se utvecklingen och samtidigt få ägna sig åt sporten som jag älskar.

Jag kommer även att lägga ner egen basketträning. Damlaget kommer att få köra vidare utan mig nästa säsong. Jag kommer inte kunna vara uppbokad 3 dagar i veckan och sedan matcher på det på helgerna.

Jag kommer självklart inte att sluta träna, men mitt liv kommer att kräva att jag är mer anpassningsbar. Jag ska nu lägga fokus på att rehabilitera mig.

Jag är förväntansfull inför vad som väntar mig framöver samtidigt som det är fruktansvärt sorgligt att lämna basketen.

Eftersom att damlaget bara kör en gång i veckan nu när säsongen är över (onsdagar) så kom jag hem tidigare än vanligt på måndagar. Körde då ett pass rehablöpning. Det var dags för 5-2 metoden (Gå 5 minuter och springa 2 minuter). Det var riktigt skönt i den svala luften. Totalt blev det drygt 3,5km med 4X2 minuters löpning.

#Morgonträning #announcement #Basket #Träning #Rehablöpning #SnartSkadeFri #SkadeFri2015 #StoraBeslut