Jag hade ställt mobilen på väckning för att jag skulle komma upp och köra ett morgonpass. Men kom inte alls upp när jag önskade. Jag snoozade och drog ut på tiden. Huvudet kändes tungt och som när en huvudvärk är på väg, men inte riktigt brytit ut. Låg och funderade och velade om det skulle bli en runda eller inte. Sängen var ju så skön. Det är då man får ta till de mentala musklerna.

Planen var att kliva upp vid 9 så att jag skulle vara klar vid 10. Men kom bara inte upp, sängen var skön och huvudet var tungt. Började känna efter om jag inte var lite förkyld ändå. Medan jag låg där i sängen så började jag fundera på något jag läst om just träning och förkylning/infektion. Man ska inte träna när man har en pågående infektion med symptomen halsont och feber. Men däremot när den planar ut och du bara har lite resthosta eller som min tendens till huvudvärk är det bara bra. Rörelse och motion är värkdens mest effektiva och hälsosamma medicin.

Tanken på att jag skulle springa bort min nästanhuvudvärk lockade. Tog mig därför i kragen och snörade på mig skorna.

Vägarna var blandat isiga och bara. Lite jobbigt eftersom att man gärna har broddar på isen men det är inte kul att springa med broddar på barmark. Nu hittar inte jag mina broddar så jag slapp välja. :)

Sprang en runda på drygt 6km. Tänkte medan att jag sprang att jag bara har sprungit bekvämlighetslöpning under vintern. Det börjar bli dags för att pressa sig lite. När jag närmade mig slutet på rundan så fick jag mig en liten utmaning, en riktig mördarbacke.  Återigen fick jag ta fram de mentala musklerna. Jag tänkte mig upp för backen. Jag fick inte under några omständigheter stanna eller börja gå.

Med hög blick och så rak hållning jag bara orkade såg jag hur jag hela tiden närmade mig toppen och jag visste precis vart jag skulle få en kort vila när man kommer till en liten svacka i den långa jobbiga backen.

Väl hemma igen stannade jag och pratade med lite grannar som jag ännu inte har hunnit träffa än. Sedan in och duscha och äta lunch. (Klockan hade blivit så mycket så jag kände att det inte var värt att ordna med frukost)

Dagens träning gick på ren vilja. Först bara att ta mig ut, att tänka på hur mycket bättre det skulle vara för min hälsa och att jag skulle slippa huvudvärk. Sedan under rundan där jag steg för steg, framför allt vid den avslutande backen, tänker mig fram och ser målet.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är försommar och det är en tid med mycket firande. Den här helgen har jag verkigen varit massor av firande. Då har träningen fått stå tillbaka lite. Så jag har fått lägga in ett par extra vilodagar för att hinna med allt firande.   I torsdags...

I morse vaknade jag och mådde inte alls bra. Så pass att jag ställde in tiden hos sjukgymnasten. Jag skulle ha tejpats för att se om det skulle hjälpa mig i min löpning. Men med ganska hög press på jobbet just nu kände jag att jag inte kunde stanna h...

Jag är väldigt trött på att känna att jag inte kan ta i fullt ut att ett hårt löppass känns avlägset. Att jag inte kan köra på som jag vill är frustrerande. Igår hade jag ett besök hos sjukgymnasten efter en hel månads upphåll. Jag behövde höra vad h...

Ibland är inte omständigheterna så som man tänker eller planerar. Det är lätt i sådana lägen att bara ge upp och strunta i allt. Men det är inte alltid det ända alternativet. Ibland får man anpassa sig och helt enkelt make it work.   I Söndags ha...

Att ha legat i influensa har tagit hårt på kroppen och har hållit mig helt från träning och har sakta börja komma igång med promenader och lättare gympass tredje veckan. Idag drog jag igång med löpning och utegym. Nu ska jag snart vara tillbaka.   ...