Idag fyller min mormor 80 år. När man träffar henne är det helt ofattbart att hon nått denna högaktningsvärda ålder. Min mormor sitter inte och gungar i en gungstol och stickar. Hon är smidig och stark "för sin ålder" och är lika klar i knoppen och klok som hon varit så länge jag kan minnas.

Pratar man om någon som fyllt 80 får många bilden av en lite småskruttig människa som om de kan gå utan stöd går ganska långsamt. Kanske har svårt att böja sig, sätta sig, resa sig, och i allmänhet lever ett stilla liv.

Men min mormor har inga problem att knyta skorna, resa elle sätta sig och det är inte några stapplande steg hon tar. Nej hon är en stark, smidig och levnadsglad kvinna. Och idag firade on sin 80:e födelsedag.

Hur kommer det sig, att vissa är skruttiga medan andra är som min mormor? Och ibland är de i ännu bättre form och klarar till och med att springa ett Marathon. Är det genetiskt, eller har det med att göra vilket liv vi lever?

Jag vill nog påstå att det i princip helt och hållet har med att göra hur vi lever, såvida det inte rör sig om en sjukdom. Tar man hand om sig genom hela livet så belönas man med en stark och frisk kropp på äldre dagar. Jag kan inte minnas min mormor som någon hårt tränande människa. Däremot har hon aldrig levt ett stillasittande liv. Hon har cyklat mycket, promenerat, jobbat på landstället och varit väldigt engagerad både i samhället i stort och i sitt närområde. Hon har alltid haft något som har varit viktigt för henne utöver familjen som alltid varit prio 1.

Hon har levt ett hälsosamt liv och haft ett aktivt liv. Det är också så hon lever nu. Hennes kropp ar inte slutat att fungera för att hon hela livet har använt den som sig bör.

Visst finns det genetiska sjukdomar och olyckor/skador som kan sätta stopp. Men min fasta övertygelse är att om man lever ett hälsosamt liv har man också alla möjligheter att leva ett friskt liv även när man kommer upp i åren. Man bygger förutsättningarna under hela livet. Gör man det så öker man chanserna att leva med skador/sjukdomar på bästa möjliga sätt.

Om man googlar lite så kan man hitta artiklar om äldre människor som gör häpnadsväckande saker. Saker som man även blir imponerad av om en ung männsikar genomför.

Ta mannen som sprang marathon vid 90-års ålder i Portland tex. Det är i distanslöpning som vi tappar minst pga ålder. Det kräver ingen reaktionsförmåga och ingen extrem muskelstyrka, utan bara att kroppen får jobba på det sätt som den är född till. Det var ju så vi jagade innan vi skaffade oss vapen.

En anna väldigt imponerande människa är Ernestine Sheppard som vid 71-års ålder börjar jobba mot att kunna tävla i Body Building.

Efter 4 år hade hon sprungit 9 Marathon. Såklart hade hon ju tagit hand om sin kropp innan dess så att det var möjligt att nå så imponerande långt när hon vörjar vid så hög ålder. Hon bevisar att det aldrig är för sent att börja träna. Men ju sämre du har tagit hand om dig, i desto mindre skala behöver du börja.

Det är som att plugga. Det är aldrig för sent. När det kommer till träning, lär du din kropp att användas på ett visst sätt. Har du lärt din kropp att sitta still i soffan är det just det den blir bra på. Har du däremot lärt din kropp att användas så kommer du också kunna använda den genom hela livet.

Vid plötslig sjukdom/olycka/skada måste man kanske lära om kroppen att leva efter sina nya förutsättningar. Ju mer aktiv man varit och ju bättre inställning man har, desto bättre förutsättningar har man att kunna leva ett starkt och friskt liv utifrån sina nya vilkor.

Det handlar om att ta hand om sig och underhålla sin kropp och sinne. Använda den för vad den är ämnad för och aldrig sluta utveckla sina sinnen.

För att ta hand om mig har jag idag börjat dagen med yoga för att sedan åka iväg och simma innan 80-års kalaset.

#Träning #Detäraldrigförsent #Baramanvill #alltgår 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är försommar och det är en tid med mycket firande. Den här helgen har jag verkigen varit massor av firande. Då har träningen fått stå tillbaka lite. Så jag har fått lägga in ett par extra vilodagar för att hinna med allt firande.   I torsdags...

I morse vaknade jag och mådde inte alls bra. Så pass att jag ställde in tiden hos sjukgymnasten. Jag skulle ha tejpats för att se om det skulle hjälpa mig i min löpning. Men med ganska hög press på jobbet just nu kände jag att jag inte kunde stanna h...

Jag är väldigt trött på att känna att jag inte kan ta i fullt ut att ett hårt löppass känns avlägset. Att jag inte kan köra på som jag vill är frustrerande. Igår hade jag ett besök hos sjukgymnasten efter en hel månads upphåll. Jag behövde höra vad h...

Ibland är inte omständigheterna så som man tänker eller planerar. Det är lätt i sådana lägen att bara ge upp och strunta i allt. Men det är inte alltid det ända alternativet. Ibland får man anpassa sig och helt enkelt make it work.   I Söndags ha...

Att ha legat i influensa har tagit hårt på kroppen och har hållit mig helt från träning och har sakta börja komma igång med promenader och lättare gympass tredje veckan. Idag drog jag igång med löpning och utegym. Nu ska jag snart vara tillbaka.   ...