Stel som sjutton efter behandlingen igår men fast besluten att klara dagen. Naprapaten hade sagt att jag kunde utföra en lättare träning dag 2. Men eller hur! Med min stela rygg visste jag att träning inte var att föredra. Inte på sätt jag klassar som träning i varje fall.

Det var galet jobbigt på morgonen likt tidigre mornar. Efter frukosten la jag mig på mage på soffan med datorn framför mig. Det var inte helt skönt för nacken så jag ändrade ställning och la mig på divandelen och hade datorn nere på golvet. Det var klart mycket bättre. Och det var skönt varje gång jag reste mig och hade inte alls den där stelheten i ryggen. Men jag blev lätt trött i ryggen och när jag låg där på magen så blev det som ett tryck på svanskotan. Det kändes som om någon la ett tryck över svanskotan. Så jag kunde inte ligga heller allt för länge.

Så jag utförde lite jobb, var uppe och gick, la mig och jobbade igen, gick upp osv fram och tillbaka hela dagen. När sonen sedan kom hem fick han smörja in ländryggen med Voltaren gel. Sedan tog vi en promenad till Centrum för att handla lite. Promenaden var jobbig för ryggen och svanskotan. Inte någon jättesmärta, utan mer som muskelspänningar. Jag tänkte på vad Marcus sagt, att jag kunde utföra lättare träning idag. My ass. Jag var inte kapabel att ta ett enda löpsteg. Så närmsta träning jag kom var den här promenaden till Centrum. Det blev dock 4,4 kilometer, men det var inte fysiskt ansträngande, bara jobbigt pga ryggen.

När jag kom hem stretchade jag ryggen och stretchade sätesmusklerna samt baksida lår.

Den här aktiva stretchen skulle jag enligt ortopeden göra varje dag. Jag körde 30st per ben. Och man blir faktiskt ganska trött i benet av det.

     Efter detta så känns det faktiskt en aning bättre i ryggen. Jag är inte lika stel efter att ha suttit. Så det går åt rätt håll även om det går långsammare än jag önskar.

Vissa pass är man lite beroende av vilka som som deltar. Box är just ett sådant pass, lite mer än andra eftersom att man kör två och två. Jag har haft flera olika partners och alla på olika nivå. Idag märkte jag verkligen av att jag och min partner var olika starka.

När man kommer in på ett Boxpass kollar ledaren av hur många "singlar" som deltar så att de kan para ihop oss. Först parade han ihop mig med en man som såg rätt stark ut, men jag vet att jag kan hantera det. Sedan såg han en annan tjej som inte hade någon partner och då tyckte han att det var bättre att vi körde så kunde de män som "var över" kunde köra.

Det var en liten späd tjej men jag hade sett henne många gånger förr, så jag tänkte at hon kunde ha sådan teknik att hon kunde ge mig en match i varje fall. Och tekniken hade hon, men hon var inte stark. Det kändes som att det skulle ha varit min dotter som som slog, styrkemässigt. Och när vi gjorde fysdelarna som burpees så orkade hon inte mycket. Men jag körde på och tog i ordentligt så jag fick ut mycket av passet i varje fall. Och tjejen fick kämpa hårt för att hålla emot. Jag lyckades flytta henne ett antal gånger. När jag var "sparringpartner" fick jag lite återhämtning. Mot slutet av passet så hade vi ju en cirkel där man bytte parner, så fick jag mig en del utmaningar. Speciellt när jag körde med ledarassistenten, han kunde ta i OCH hade den rätta tekniken, vilket gör att det vlir rejäla slag och sparkar. Ser man bara till att ta i och ge allt man har när man ges möjligheten så kan det bli ett hårt pass i varje dall, trots att man har en partner på ett par nivåer lägre.

Jag ar inne på att ta mig en löparrunda efter passet, men fick inse att jag inte skulle hinna eftersom att jag skulle hinna hem och duscha, laga mat, äta och åka och handla inför mitt besök imorgon och min dotters kalas på lördag.

Imorgon går starten för en händelserik helg. Bäst att ladda med god sömn.   

Utmaningen på Friskis är över men jag har bestämt mig för att köra de passen som jag "slapp" eftersom att de var i samma gruppering som något annat som jag gjorde. Och idag provade jag på fuego vilket innebär att skaka loss.

Jag hann inte äta innan tjejernas träning, men jag hann laga den i varje fall. Det är ganska ofta tyvärr som vi inte sitter ner och äter tillsammans bara för att vi måste få ihop tiderna. Så sonen åt när maten var klar, dottern när hon kom hem från träningen och jag när jag kom hem efter mitt pass.

Middagen blev en enkel fiskgryta som serverades med bulgur. Helt egenkomponerat. :)

1 rödlök, strimlad

1 chilifrukt, strimlad

2 vitlöksklyftor, hackade

500g krossade tomater

2,5dl matlagningsgrädde

400g torsk

salt och peppar

Stek först lök, chili och vitlök. Häll på krossade tomater och grädde och låt koka ihop. Lägg ner fisken så den får sjuda med till den är klar. Smaka av med salt och peppar.

Rusade iväg till mina tjejers träning som inehöll lite nya tekniker och genomgång av den fysträning som tjejerna ska få som sommaruppgift. Jag kommer att skicka med dem ett papper med träningen på, men jag gick igenom dem för att de ska veta hur man utför dem.

Här är tjejernas sommarträning som ska utföras 3 gånger i veckan:

10 Armhävningar, på fötter om de kan. Gör de på knä ska de efter göra ett försök på tå, så många de klarar

Plankan med knäindrag (Dra in knäna under kroppen och möta med pannan) 10 på vardera ben

10 Sumosquats

10 utfallssteg på vardera ben

Plankan med rotation, 10 åt vardera håll. Om de klarar skall de utveckla till stjärnan

10 dips med fötterna i golvet (Om de klarar med raka ben)

10 situps med benn i 90 graders vinkel och armar upp mot taket

10 upphopp med knäböj

Minst 3kilometer löpning 2 gånger i veckan

Minst 1 intervallträning i veckan

10 minuter hopprep varje dag

Det var faktiskt inte så stora protester som jag trodde att det skulle vara. :) Nu gäller det bara att de utför träningen också.

Jag ska påminna dem varje träning som är kvar också. Och de kommer att ha tillfälle att fråga om de undrar något.

Efter basketträningen släppte jag av dotten hemma för att direkt åka vidare till Friskis för att köra Fuego. Fuego är ett danspass med latinoinspriation. Vilket innebär en hel del skaka rumpa, eller höfter.

Så här beskriver de passet:

Det var ett roligt pass som gav en hel del benträning. Precis vad jag behöver för min löpträning.

Det var en tant, garanterat över penstionsålder, med på passet som var så härlig. Hon log med hela ansiktet genom hela passet. Hon såg ut att ha så kul. Och jag förstår henne. Det är så kul att få ge gärnet och ta ut svängarna. Hon kanske inte klarade av att skaka kroppsdelarna lika mycket som intruktörerna, men hon körde sin egna stil och hon imponerade på mig att hon vid sin ålder kunde släppa loss som hon gjorde. Hoppas att jag kan göra detsamma när jag kommit i hennes ålder. :)

Sen var det bara att åka hem och duscha och äta. Och nu är det god natt!

Jag känner mig ganska rörlig. Jag kan göra djupa knäböj och sitter någorlunda stadigt på huk med hälarna kvar i golvet. Även ryggstretching går bra och jag får armarna bakom öronen när jag stäcker upp armarna rakt upp. Men det är en kroppsdel som jag totalt glömt bort tidigare.

Idag har varit en riktig flängdag. Jag åkte till jobbet, var tvungen att åka iväg till ett annat kontor några mil bort en sväng, satt på min kontorsstol någon timme sen var det dags att ge sig iväg igen. Jag skulle på möte efter lunchen så jag var tvungen att köpa något på vägen som också kunde ätas gåendes. Första tanken var typ Mc Donald's eller likande. Men jag kom på att Blueberry har lunch också. Så jag stannade till där och köpte mig en Laxwrap med en smoothie.

Min Wrap innehöll:

Pink Floyd – Ekologisk lax från atlanten, grillad i ugn med örtsalt och citron. Kikärtstomp med broccoli, purjolök, äpple, hackad mandel och citron och vitlök. Aprikoschutney.

Till det fick man en smoothie och en pytteliten chokladbit. En meny på 99 kronor. När jag fick den i min hand trodde jag inte att jag skulle bli så mätt. Men jag blev tokmätt.

Efter mötet skulle jag åka och träna på Friskis, men var bara tvungen att springa förbi en affär (blev ett par affärer) för att köpa den hatt som min dotter önskar sig. Hittade lite annat kul med. :)

Rörlighet är av godo. Är man överrörlig beror det ofta på att man inte är tillräckligt stark. Men normal rörlighet är bra så att man kan nyttja sin styrka fullt ut. Och normal rörlighet är mer rörligt än vad de flesta tror (inklusive mig innan jag lärde mig vad rörlighet är). För att öka min rörlighet bestämde jag mig för att köra Flex på Friskis. Och för att hinna var jag tvungen att ta med mig träningskläderna till jobbet. Så det var en rejäl packning jag stormade in med. Shoppingkassar, väska med dator och så träningskläderna.

Passet var inte så utmanande styrkemässigt (och inte alls konditionsmässigt), men när det kom till rörligheten så insåg jag mina begränsningar. I andra pass så är min rörlighet helt ok. Jag kan köra de rörelser som ska göras i de olika momenten. Den lilla kroppsdel som man glömmer bort utmanas inte förrän man kör Flex och kanske i jympapassen. Det är fötterna jag talar om och då inte fotlederna. Utan fotbladen.

Detta klarar inte jag

När instruktören sa att vi skulle känna hur det känns i hålfoten så kämpade jag med att ens komma åt hålfoten. Jag är så stel i mina främre delen av foten och då framförallt vid stortån, att jag inte kommer så långt. Jag kan alltså inte sätta mig på hälarna när jag har tårna böjda på det här sättet.

Jag har tendens till hallux valgus tå och det är bakom den "knölen" som det stramar så det gör ont när jag försöker med den här övningen.

Så nu är det till att försöka stretcha detta lite varje dag. Problemet är att det är just den bortglömda kroppsdelen. Jag måste hitta något sätt att få det till en rutin. Ett annat problem är ju att det är så plågsamt och tråkigt.

Men det är ju något nödvändigt för mig så det är väl bara att bita i det sura äpplet.