Med ett lag där de flesta är lite småkrassliga gick vi in i matchen mot Alvik med ganska lågt tempo. Man vet redan innan matchen att de får domarnas sympatier men den första halvleken var riktigt illa. Man intar ganska lätt en dålig inställning. Men till andra halvlek taggade vi till, liksom domarna.

Vår coach sa förmanande till oss att dessa tanter (som vissa är över 60) kommer att få domarna med sig men att vi skulle strunta i det och bara köra på. Det var precis vad de fick och det var värre än vanligt, kanske för att de endast var fem stycken. Matchen började med att de dömde till till Alviks favör när de hade ut bollen (glasklart). Även motståndarna visste att det var feldömt till deras fördel ett flertal gånger. Det visade de med att säga "Ja, ja ni vinner ändå" och blinkningar när de foulade osv.

Alvikmatcherna är inga man ser fram emot och det gjorde nog att vi drog ner på tempot. Men till andra halvlek fick coachen igång oss. Vi höjde tempot och drog ifrån. Fram till halvlek var det ganska jämnt i poängen.

Något hände även med domarna. De började att döma. Det var som att de tog sig ur lågenergiläget de också.

De började att döma matchen.

När det var dags att betala domarna snackade jag med domarna och de halvt medgav att de dömde till deras fördel. Inte direkt förnekade det i varje fall. När jag sa att de blev lite bättre till andra sa de "ja, men vi kan ju inte döma ut dem redan i första halvlek när de bara är fem". Ett erkännande nog för mig.

2 av spelarna skrattar lite åt att de inte orkar springa, "jag är ju så gammal". Problemet är när de delar ut blåmärken, fläskläppar och blåtiror och gör det ostraffat.

Men det var inte bara tempot som höjdes. Vi började spela lite tuffare också. Så några av de där armbågarna fick de tillbaka. Några av dem ostraffat också. :)

Problemet med att spela i div 4 är att man får ganska slappa och ointresserade domare. De är där för extrapengarna och inget annat. Den här gången var det ingen avgörande faktor, men mot andra lag kan det vara det.

Slutresultatet blev 55-37 där rycket som sagt kom i andra halvlek.

Innan matchen hade jag börjat känna av lite i luftrören och jag var lite orolig för hur det skulle gå. Men under hela matchen så kände jag inte av det alls. Kanske för att jag fick en hel halvleks uppvärmning ;-)

Det är influensatider och väldigt många sjuka. Jag är oerhört glad över att jag lyckats hålla mig frisk så här långt det här året. Det var därför ett tunnt lag som körde idag, inte ens coachen var på benen. Med en ordentlig träningsvärk fick jag köra i princip hela matchen.

Efter min löparrunda på ca 3,5km sköljde jag av av mig och packade basketväskan. Sedan tog jag mig en kopp kaffe med sonen medan jag väntade på att min dotter skulle bli klar. Jag skulle lämna henne på kyrkan där hon skulle ha en dansuppvisning (som jag tyvärr skulle missa   ) Jag skulle tyvärr inte hinna hämta henne så jag såg till att hon hade en bussremsa för att kunna ta sig hem.

När jag lämnat henne åkte jag hem till en av de få friska lagkaraterna så att vi kunde samåka till matchen. Jag hade inte fått mig frukten som jag ville, men det hade som tur var Anna hemma hos sig. Kände att jag behövde det då matchen var under en sån dum tid. Precis när man vill äta middag.

Jag hade en fantastisk träningsvärk efter cirkelfysen igår. Med den fick jag kämpa på planen. Vi lyckades skrapa ihop 5 spelare samt en tjej som inte kunnat köra på ett bra tag på grund av sjukdom och jobb.

Lidingö som vi mötte var ett gäng unga tjejer. De kräver att vi har ett fullt lag för att orka med. Vi kämpade på bra, men vi kom igång lite sent. Vi hade ett bra försvarsspel men gjorde för lite poäng.

Vi hade inte full koll på vart vi hade varann och vi passade bort många bollar. Sist vi mötte dessa tjejer vann vi med 19p, den här gången förlorade vi med 25p.

En tråkig förlust, då vi vet att vi egentligen har kapacitet att slå dem. Men influensan ändrade på det. Men en sak som vi faktiskt gillar med att möta Lidingö är att det är ett rent spel och inte en massa tjuvknep. De spelar basket helt enkelt.

Det var en jämn och vi spelade riktigt bra. En match med bra lagspel och bra stämning i och mellan lagen. Skuru hade en spelare som lyckades hålla riktigt högt tempo matchen igenom. Imponerande. Mot slutet av matchen blev det lite för spännande då matchen hade kunnat avgöras på straffar.

När jag hade bytt om och väntade in att matchen innan skulle sluta kände jag mig lite skakig. Som när man druckit massa kaffe men utan att äta. Visst hade jag druckit kaffe, men jag åt ordentligt hela dagen. Dessutom satt jag och gäspade där på läktarn medan jag kollade på några tonårskillar spela en fartfylld match. Blev förundrad över en del domslut som den ena domarn tog. Han blåste foul på situationer som inte borde ha varit och missade flera andra.

Det behövdes en uppvärmning för att tröttheten skulle försvinna. Att få upp pulsen lite var precis vad jag behövde trots att det gjorde lite ont innan (den typ av "smärta" man känner när man är trött och man måste röra på sig).

Och när det var dags att starta matchen hade jag piggnat till på ett sätt som gjorde att jag kände mig taggad. Mina skott ville sig inte riktigt, men ett par pinnar lyckades jag peta i. I övrigt en riktigt rolig match för vi fick igång ett lagspel större delen av matchen även om passarna i vissa fall, pga av stress hade kunnat vara bättre.

Men med högt tempo, bra returer och snabba uppspel gjorde vi ändå en grym match. Vi spelade jämnt hela tiden, lite för jämnt mot slutet.

Samma domare som dömde matchen innan började göra samma konstiga domslut i vår match och tyvärr var det inte till vår fördel. Jag blev utfoulad och humöret var inte det bästa då jag kände att 2 av dem var helt felaktiga. När jag gick av planen kände jag mig arg. I slutminuten kunde matchen ha avgjorts. Tjejen i Skuru som hela matchen satt 100% av sina straffar missade nu en. Vi ledde med en poäng och var tvugna att ha is i magen och göra avslut med så knapp tid att de inte skulle hinna göra ett anfall. Det lyckades vi med och vann med endast 1 poäng.

I god sportsanda gladdes vi åt vinsten och tackade Skuru, domarna, sek och publik, även om den på våra matcher är ganska liten skara. Skuru gjorde också en bra match med schyst spel. Vreden hade vid det här laget runnit av mig.

Det var en skön vinst, en vinst vi behövde då det gick lite si sådär precis före jul.

Efter en dusch åkte jag hem och konstaterade att det skulle bli en sen middag. Jag tycker att det är optimalt att spela vid 14-tiden. Då hinner man äta lunch innan, smälta maten och komma hem hyfsat för att göra middag. Men man får planera med lite mellanmål, helt enkelt.

Idag blev det lamfärsbiffar och melonsallad med fetaost. I fitness står det att det är optimal mat efter träning. :)

Medan jag stod och stekte biffarna pratade jag i telefon med min gamla tränare från tiden jag spelade i flicklag. Vi kommer att få samarbeta på våra tisdagsträningar då han ska hoppa in i 99-laget. Jättekul!

Nu är jag toktrött och redo för sängen. Sådär härligt trött. God natt!

Idag är det match och det är snart dags att sticka iväg. Det är en aning sent för match en söndag. Fördelen med sen match är att det inte är på morgonen och att man kommer nyvaken till matchen. Men det finns alltid ett lagom. Kvart över fem är det inte...

När man får en match som börjar så sent som kvart över fem hinner man sega till sig. Speciellt om man har vaknat hyfsat tidigt. Jag har hållit igång hela dagen med att städa undan julen, montera ett  bord som var för litet tyvärr.

Efter lunchen tog jag och dottern en rask promenad för att hämta en av de nybeställda lamporna.

Tyvärr så var jag tvungen att välja ett nytt tyg till en av lamporna jag beställde för att tyget gått ur sortimentet. Så det får bli fler promenader dit framöver.

Väl tillbaka igen tog jag mig ett par mackor och en kopp kaffe. Nu gäller det att tagga till ordentligt. Snart dags för match. Hoppas att bilresan inte segar ner mig. :)

Idag var det ruskigt kallt så jag hoppade morgonlöpning. Dessutom var hela dagen fulltecknad. Hämta köksinredning, handla skor till gruppträningarna på gymmet, öppet hus på skolan samt en match med tjejerna som slutade med sjukhusvistelse...

Termometern visade -20 grader inte jättelockande att ge sig ut på en löparrunda. Dessutom var tiden knapp då vi skulle på min dotters skola på öppet hus. Tanken med öppet hus är att barnen går i skolan på en lördag, lite kortare än vanligt så att föräldrarna kan se hur deras barn har det i skolan.

På idrotten spelade de badminton. De blev ojämnt till antalet så jag hoppade in och körde ett par bollar med min dotter. Jätteroligt. Men det kändes inte som 20 minus längre.

Efter det öppna huset åkte vi iväg till Länna för att hämta min köksinredning som jag beställt och för att gå på Intersports outlet. Där hittade jag ett par skor direkt. KORS I TAKET! Att gå in i en butik och hitta det perfekta paret skor på första försöket händer liksom inte. Snygga, bekväma och billiga. :)

Jag gjorde lite andra fynd också. Ett skidställ till dottern och en Parkas till mig. För att hinna till tjejernas match tog vi en snabbmatslunch, Max.

Det blev lite stressigt in på planen. Många av spelarna var sjuka så de var endast 7st och dessutom fick de spela på en större plan än vanligt. Tjejerna kämpade på bra de 2 matcher de körde på raken. Man märkte att tjejerna var trötta och plötsligt hände det som inte får hända. En av tjejerna hoppar för att ta bollen samtidigt som en av motståndarna springer in i henne. Hennes axel hoppar ur led.

 Stackarn hade så ont.

Det blev en tur till Huddinge sjukhus för hennes del. Tur att hennes pappa och farbror var på plats.

Det tog musten ur tjejerna lite grann och de orkade inte alls lika mycket. Jag förklarade för dem att det gör jätteont när den hoppar ur led, men så fort man får den på plats igen kommer det att kännas bra igen.

Men jag måste erkänna att jag blev lite orolig. Saker och ting kan ju gå fel. En kille i herrlaget skadade sin axel så att han blev borta ett tag från basketen.

De fick åka vidare till Astrid Lindgren, där de röntagde axeln, men som tur var så var allt ok, "bara" att dra tillbaka axeln på sin rätta plats. Gott slut på den historien. :)

När sista matchen var slut gick vi ner till omklädningsrummet och snackade lite om matchen. Då kommer de och kör ut oss för att larmet skulle gå igång. De hade inte bokat hallen längre så någon dusch vart det inte tal om.

Skyndade hem för att laga middag. Höll mig underrättat om tjejens axel med sms-kommunikation med hennes mamma.

 Som jag tidigare nämnt har det blivit väldigt mycket snack om träning och hälsa på jobbet. Det är många som vill delta i diskussionerna och sporra varandra. En av kollegorna har tagit det så långt att han vill utmana mig. Antagligen för att han vet att jag hakar på.

Han har tidigare utmanat mig i armbrytning, sedan armhävningar och nu till sist 90-grader, eller som somliga kallar det, jägarvila. Armbrytningen vann hann ganska lätt. Jag hade inte världens bästa ställning, men tror inte att det hade gjort någon större skillnad. Jag hade kanske kunnat hålla emot några sekunder till, men hade garanterat blivit besegrad i varje fall.

Förra veckan utmanade han mig i armhävningar. Han gjorde 40 och jag 33. Inte speciellt överraskande att han vann den.

Tidigare i veckan kom han och frågade mig vad vi skulle tävla i nu. Jag föreslog 90-grader, eftersom att jag visste att jag kanske skulle ha en chans. Men jag hade mer än  så. 
Den här gången var det jag som vann. Överlägset till och med.   

Han stod inte längre än 45 sekunder, medan jag stod i 3:05. Jag hade kunnat stå längre men ville inte bli svettigare än nödvändigt på jobbet. Jag hade ju redan vunnit med bravur.

Men han var noga med att säga att det stor 2-1 till honom. Så nu har vi bestämt att vi ska ha veckans utmaning.

Jag har föreslagit att vi ska köra plankan nästa gång. Då har jag chans att jämna ut siffrorna tror jag. :)

Fler och fler blir engagerade i våra utmaningar och tycker att det ska bli spännande att följa.

För min del får jag hoppas att det inte blir allt för mycket som kräver styrka i överkroppen. För då behöver han inte ens kalla det utmaning. Men det underbara i det här är att det aldrig har varit tal om något handikap, eller att jag ska klara mindre för att jag är tjej. Varken han eller jag har ens kommit på tanken att föreslå det. Utan det är helt enkelt på lika villkor.  

Vet inte riktigt hur men tiden bara gick. Klev upp som ett vrak trots att jag fått sovmorgon. Jag strosade runt i huset, städade gjorde ordning frukost, gick ut och skottade och plötsligt var det dags för lunch. Kort därefter var det dags att åka till match.

Det var matchdag och jag ville ladda ordenligt inför match. Jag kokade ägg, gjorde havregrynsgröt med mango, blåbär och granatäpple. Lyxade till det med färskpressad apelsinjuice och en smothie.

Jag toppade gröten med Hampafrö.

I smothien hade jag juice, naturell yoghurt, en banan, björnbär och vetegräs.

Jag gick ut en sväng för att skotta. Det var tungt som sjutton. Snön var blöt och tung. Jag kämpade länge och insåg att jag var tvungen att hitta på en lunch som gick snabbt att laga. Det blev Bacon med cotailtomater, broccoli och 2,5dl matlagningsgrädde. Till detta serverade jag pasta. Det var bara jag och sonen som käkade eftersom att min dotter åkt iväg på julmarknad med sin morfar.

Sedan blev det mera kämpande i snön för att få ut bilen och åka till Spånga för att spela match. Pratade med en lagkamrat på vägen. Vi dividerade  om vilken adress som gällde eftersom att det stod 2 olika adresser beroende på vart på basketförbundets hemsida man kollade.

Till match var vi bara sju stycken. Men Blackeberg som vi mötte var endast 5, dvs inga avbytare. Vi åkte på vår 4:e raka förlust. Det känns tungt. Vi har ju varit ett näst intill obesegrade förra säsongen. Jag spelade i princip hela matchen den här gången med, trots att tempot var lite högre den här veckan än förra. Vi skärpte till oss en hel del susta perioden men då räckte det inte till. Vi förlorade med bara 3 poäng och vi var mycket nära att ta in dessa poäng också, men.... tyvärr.

I övrigt var det en rolig match.

 Mera skottning när jag kom hem och sen middag. Kycklingklubbor med chili, vitlök, soya och sesamolja. I samma panna slängde jag ner klyftad potatis som jag saltade och strödde timjan över. Och så lite yoghurtsås på det.

Medan jag väntade på att maten skulle bli klar gick jag och handlade lite så att vi kunde ha lite glöggmys  till kvällen. Pepparkaka med mjukost på mägelost och päron mmmmmm.

Efter lite sovmorgon idag blev det basket hela dagen. Först min dotterns match, sedan min egna och avslutande i sek under H7:ans match. Med få spelare till matchen spelade jag i princip hela matchen.

Sov lite längre idag eftersom att det blev ganska sent i säng efter julgalan. Skönt att ta igen lite sömn efter en vecka med alldeles för lite sömn. Därför blev frukosten så pass sen att vi var tvugna att åka till dotterns match utan att äta lunch. Satt i sekreteriat på hennes match när de mötte Tyresö. Många domare på läktarn, trots att deras seger inte var hotad någon gång under hela matchen.

Fick svida om snabbt till matchställ då vår match började direkt efter. Tempot på vårt lag var inte högt och många struntade i uppvärmningen. Detta visade sig under matchen med. Vi gjorde inte en bra match. Massa dumma missatag, dåligt tempo och skotten ville inte sitta.

Jag satt totalt 1,5 minut av matchen. Vi var endast 6 stycken, varav en var påväg att bli sjuk. Men eftersom att tempot inte var det högsta var det inga problem att spela hela matchen.

Efter dusch stannade jag och dottern kvar i hallen för att sitta i sek på Herr7:ans match. En Haga seger idag. Eftersom att vi inte hade ätit något sedan frukost (förutom en macka när jag satt i sek) fick det bli syndiga M. Och inte valde jag något nyttigare alternativ, fast jag skippade läsken i varje fall. :)

Ännu en förlust. Förutom dagens basketförlust, stort nedelag i min kosthållning. Dags att skärpa till sig.