Jag vaknade med förkylning, men jobbade hårt hela morgonen med att bekämpa den. Jag skulle spela match och det var en match jag inte ville missa. Det var en rolig match, men jag fick mig en rejäl omgång där smärtan håller i än.

Jag såg till att få sova ut ordentligt och klev sedan upp för att äta en stärkande frukost. Idag blev det Paulúns supergröt med tranbär och nötter, ett ägg, en halv grapefrukt och en ostmacka på vörtbröd.

Sedan åkte jag för att hämta upp mina basketskor i hallen och vidare hämta upp en lagkamrat. Sedan bar det av till Södertälje. Redan i första perioden fick jag ett knä i låret igen, fast denna gång i vänster. Det var en smärta som drog igenom hela kroppen. Men mitt under match är det lätt att glömma att det gör ont. Men så fort jag hamnade på bänken kände jag av smärtan. Likt förra gången för en vecka sen så syns inget blåmärke, men det gör ont som vid ett blåmärke.

Det lustiga är att det samtidigt gör ont precis som vid träningsvärk. När jag reser mig från stolen, när jag sätter mig ner och när jag börjar gå efter att ha varit stilla. Men det gör bara ont på just det här området precis som ett stort blåmärke. Det gör så ont att jag var tvungen att hoppa över storhandlingen. Det måste ha blivit som en "inre" bödning att blodet inte kommit upp till ytan och yttra sig som ett blåmärke. Jag hoppas att det känns bättre imorgon när det är dags för mina tjejer att spela.

Det var en rolig match, trots förlust och trots att den gav mig denna enorma smärta så jag knappt kan gå.

Det är matchdag och som vanligt måste man tagga till och se till att få full fokus. Ladda med bra energi och ge gärnet. Innan min egna match ska jag heja på min dotter som ska spela med det ett år äldre laget som behöver förstärkning.

För att undanröja hindret att orken ska ta slut är det viktigt att ladda med en god frukost. Ska fundera ut en bra mellis också som jag kan äta en stund innan matchen.

Paulúns supergröt, grape, ägg och macka. Nu e jag laddad! :)

Dagen har började lungt och skönt med en perfekt uppladdning med gröt och ägg inför tjejernas match. Från matchen hem och äta för att sedan köra ut i skogen. När jag sedan kommit hem igen hade det hunnit bli kväll.

Pga regler från basketförbundet som jag skrivit om tidigare så har det blirvit så att vi fick köra Easy Basketett år längre men sedan hoppa in i en grupp där man spelat "riktig basket" i ett år redan när det blev dags för oss.

Därför har vi inte bara vinna som mål. Vi har som mål att spela så bra basket som möjligt, att få vårt spel att fungera och spela som ett lag.

Och då avslut är det som vi kämpar mest med så är det en seger att slå rekord i gjorda mål.

Det var en tuff match med många långa i Blackeberg som vi mötte. Men tjejerna gjorde bra ifrån sig och framför allt kämpade hårt.

Till dagens match hade vi 3 mål:

• Att vinna
• Att göra fler mål än tidigare
• Att lyckas genomföra moment som vi tränat på.

Det sista målet kan delas upp i många delar. Men de lyckades att spela försvar och till stor del "hålla sin spelare". Det som de lyckades bäst med var snabbt uppspel. De gjorde en del försök att ställa upp en grunduppställning vilket de klarade ställa upp men inte genomföra helt och hållet. Men på det hela taget tycker jag att de klarade punkten bättre än någon annan match.

De tog rekord i antal gjorda mål, men vann inte. Så de lyckades alltså uppfylla 2 av 3 mål, vilket är helt klart godkänt. Utvecklingen går framåt och man ser att de självförtroendet växer när de lyckas genomföra något de tränat på.

Det är så här man ska dela upp sina mål enligt SISU för att bygga upp för framtida framgång. Mental träning som stärker en att prestera ännu bättre nästa gång.

Efter matchen åkte vi hem och åt och sedan skulle jag skjutsa ut dottern ut i skogen där hon skulle på hajk med scouterna. Lite städning när jag kom hem och sen var det plötsligt middagstid. Idag blev det en mustig kycklinggryta. Mums!

2 röda paprikor, tärnade

1 gul paprika, tärnad

2 rödlök, grovhackade

3 vitlöksklyftor, grovhackade

2,5msk paprikapulver

2dl grovhackade svarta oliver

1 stor färsk kyckling, delad i 6-8 delar

400g krossade tomater

2 dl vatten

2 tsk salt

1 krm svartpeppar

1 tsk honung

Grovhackad persilja

Stek kycklingdelarna i en gryta och lägg de åt sidan. Fräs lök och vitlök mjuk i samma gryta. Tillsätt paprikan och paprikapulver. När du fräst ihop detta lägger du ner kycklingdelarna och slår på tomat och vatten. Ha ner hälften av oliverna och krydda.

Koka upp och sjud i 35-45 minuter till kycklingen är klar. Ta upp kycklingen och mixa såsen lätt. Den ska inte bli helt slät. Smaka av med salt, peppar och honung. Lägg tillbaka kycklingen och strö över persilja och resten av oliverna.

Igår när jag kom till jobbet fick jag ett erbjudande som jag inte kunde tacka nej till. Jag blev riktigt glad när jag fick frågan. Nu gäller det bara att förbereda sig inför den stundande utmaningen. Jag är full av förväntan, nervositet och taggad till tusen.

Varje år så sponsrar Weber, där jag jobbar, XL-galan. Det innebär att vi är med och hjälper till kring arrangemanget och deltar i leverantörsloppet. Förra året satt jag på läktaren och kollade på min dotter när hon deltog i stafetten. I år ska jag vara nere på arenan. Jag ska ställa upp i leverantörsloppet som är på 400m.

400m är en svår sträcka då det inte är lätt att hålla full fart hela vägen. Mjölksyran är något som kommer krypande och sätter käppar i hjulet. Så jag måste hitta ett bra träningsprogram så jag kan prestera på topp.

Men när man googla träningsprogram för 400m så är det inte så att nätet svämmar över av träningsprogram.

Jag tror att jag får snacka in mig lite hos min dotters tränare och be han ge mig lite tips.

Men något jag tror att jag måste göra är att jobba med intervaller, backträning och jobba med benstyrka. Allt för att skjuta fram tröskeln för mjölksyra och lära kroppen att jobba hårt trots mjölksyran.

Jag undrar vad jag springer 400m på idag. Det kanske jag ska börja med att testa så man har något att utgå ifrån.

#Utmaning #tävling #400m #Friidrott #lopp #XL-Galan

Genom att låta basketen bara den enda träningen under en tid så har jag helt enkelt kört endast 2-3 dagar i veckan. Trots att jag på så sätt frigjort massor av tid så kan det bli lite snålt med den varan i varje fall. Det fick jag känna av den här helgen.

Ledig dag från jobbet i fredags. Då passade jag på att köra lite basketadministration. Jag gick upp tidigt för att sätta mig att jobba med mitt ideella arbete. Passade också på att städa.

Sedan gjorde jag mig i ordning för basketträning. Men när det var dags att ge sig av till träningen så blev jag tvungen skjutsa dottern till ett Halloweenparty. Detta gjorde att jag blev lite sen till träningen. Och kommer man sent bestraffas hela laget med ruscher.

Vi var inte så många på träningen så det blev inte så många miniåterhämtningspauser som det normalt blir på träning. Det blev därför ett riktigt tufft träningspass.

Direkt efter träningen skulle jag möta upp några glada vänner för lite bowling. Trots att jag skyndade mig så att jag låg ganska bra i tid så blev tiden lite för knapp pga att mitt totalt kassa lokalsinne gjorde att jag gick en längre väg till bowlinghallen än vad jag räknat med. Jag sms:ade vännerna och bad de skriva in mig i ett lag och att jag var påväg. När jag kommer inrusande genom dörren har det blivit min tur. Då jag småsprungit till hallen slog jag iväg första kloten med andan i halsen. Det gick sådär till en början, men sedan ordnade det upp sig och jag vann på min bana. 

Dagen efter var det dags för Halloweenfest. Mötte upp en vän för att käka lite lunch och köpa maskeradkläder. När jag hade utfört lite moderliga plikter för mina utspridda barn var det bara att ta sig hem och fixa till sig med kläder och smink.

Eftersom att jag inte gärna lägger en förmögenhet på maskeradkläder så ser jag till att få till en outfit med så lite medel som möjligt. Och detta blev mitt läskigare jag.

En fantastisk skrämmande och rolig kväll som avslutades nästa dygn. Med inte många sovtimmar i kroppen tog jag mig till en coachclinic som jag anmält mig till via Basketbollförbundet.

Den kallades för Skills and drills och syftade till att ge coacher inspiration och idéer att utveckla basketspelare för framtiden. Huvudbudskapet var att man tränar sina spelare med framtiden i sikte. Jag fick en del idéer till lite nya övningar. Och några små detaljer som jag kommer att försöka lägga lite mer fokus på.

• Träna spelarna att prata på planen. Små simpla utrop som ska träna spelarna att våga prata på planen sen för att kommunicera vad som händer på baseketplanen.
• Få spelarna att fortsätta vara redo, trots att de vet att deras "uppgift" i övningen är över.
• Eys on target. Att tidigt få upp blicken upp på korg för att lyckas med sina avslut
• Se varje individ på planen. Att alla får sin egna personliga coachning likväl som hela laget sammantaget.

Det jag önskat att det fanns mer av var hur man tränar in delmoment som gör att man såsmåningom klarar av de mer avancerade övningarna som gruppen är ganska långt ifrån att klara. Citatet som de gick ut med i inbjudan

”Det krävs en viss mentalitet för att coacha unga och barn.” känner jag inte besvarades under kvällen.

Denna coachclinic hölls av:

Simon Cote – Europeisk scout för NBA, ”Skill developer” för Shanghai Sharks ungdomsprogram, Ass. coach för Shanghai Skarks (Yao Mings klubb).

Charles Barton – Head coach för Maccabi Tel Aviv och Aris Thessaloniki, fd landslagscoach. 

Det var ett basketlag som fick vara på plats och genomföra de olika övningarna som de visade och gav förklaraingar på varför och hur man gjorde de.

Simon och Charles var lätta att lyssna på och de var bra på att behålla allas fokus, trots att de höll clinicen på engelska. Många användbara övningar som jag definitivt kommer att ta inspriation ifrån i min planering för tjejernas träning. Och det hela avslutades med en present som jag tycker var bland det bästa man kan få som coach, e taktiktavla.  

Imorgon innan min egna träning ska jag börja planera in tjejernas basketträningar samt hur och vad jag ska öka på min egna träningsdos.

Idag fick jag ett infall, utan att egentligen tänka efter så anmälde jag mig. Men ibland kanske man inte ska tänka efter så mycket. Bekräftelse på en annan anmälan kom i mailboxen. Det var istället en väl genomtänkt anmälan för min dotter.

Min fina vän Ulrika som kämpar med sin hosta och bodvärden har en dröm om att springa en halvmarathon och stötte på Women's Health Halvmarathon. Hon la upp en länk på FB och taggade mig. Och vips så hade jag gjort en intresseanmälan.

Jag är inte anmäld ännu då anmälan inte är öppen än. Men jag har gjort en intresseanmälan så jag kan anmäla mig när det väl är dags. Jag har aldrig sprungit längre än 1,6mil och nu ska jag alltså ge mig på 2,1. Bara 5 kilometer till.

Det är ju ett av mina mål, trodde bara inte att det skulle komma så snart, och inte nu när jag har det som jag har det med mitt ben. Men nu sätter det ju lite press på mig att verkligen bli 100% bra igen.

I mailen idag kom kallelsen till "Regionslägret" som jag har anmält min dotter till. Det är nästa helg som hon i 3 dagar ska köra basket från morgon till kväll. 

Regionverksamhetens syfte:

 Att använda de insamlade erfarenheterna från tidigareverksamhet till att geflerU14spelaremöjlighet till tillgångav dessa erfarenheter.

 Medverka till utveckling avspelare & ledare aktiva i U14 kategorin genom professionellt upplägg samordnat och säkerhetsställt av SBBF

 Medverka vid införandet av och säkerställandet av att Spelarutvecklingsplanen (SUP) används på rätt sätt i U14 kategorin

 Medverka till att fler spelare och ledare får spetsad praktisk och teoretisk utbildning i U14 kategorin.

 Uppmärksamma spelare som i denna ålder har växt tidigt och har problem med koordinationen.

 Ge ambitiösa ledare uppdrag att växa som ledare i under sakkunnig ledning.

 Ge fler föreningar inblick och kunskaper i spelarutveckling samt kunskaper i att arrangera en kvalitativ lägersamling att kunna använda i andra sammanhang

Regionverksamheten U14 mål:

 Ge åldersgruppen U14 och dess ledare chans till insyn och utbildning enligt SUP.

 Få fram en röd tråd för hela basketutbildningen för U14 & uppåt.

 Få en bättre inblick på vilken nivå spelare & ledare befinner sig i U14 kategorin.

 Få fler föreningar att ta på sig att arrangera lägersamlingar.

 Ge fler ledare inblick i vikten av planering för att få in alla momenten vid utbildning av spelare (SUP –koppling, Fysisk träning, Teorikunskaper).

Så trots att jag anmälde min dotter för hennes skull så får jag lite inspiration och tips. Jag tror att det kan vara lärorikt för mig med.

Med kallelsen fick man lite information om upplägget samt innehållet i de olika träningspassen. Så jag längtar minst lika mycket som min dotter till det här. :)

Några av övningarna påminner om de jag har kört med mina tjejer (och killar när det begav sig).

Nu ska de nyinköpta kanelbullarna från Statiol avnjutas medan jag lägger upp planen för min träning fram till halvmarathon.

#Basket #Regionsläger #Löpning #Halvmarathon #Womenshealth #Träning

En helmysig dag idag. Det var dags för säsongens första match med tjejerna som jag coachar. Vi samlades några timmar tidigare och käkade lunch tillsammans, som en liten teambuilding, innan vi tog oss till matchen. Ingen vinnst på resultattavlan, men en vinnst för laget.

Jag klev upp på morgonen, käkade lite frukost och röjde lite hemma för att se vad jag skulle behöva handla hem. Sedan åkte jag och dottern för att möte upp resten av laget. Vi samlades utanför BR för att sedan gå till #Tacobar och käka. När vi ätit upp gick vi vidare till #Espresohouse. Där köpte jag mig en Latte och de flesta av tjejerna köpte en Frappino. Perfekt teambuilding som gav minimalt med förberedelse.

Vi kom i god tid till hallen så ingen stress att få fram sekreteratet. Fick också möjlighet att påminna föräldrarna hur man gör när man sitter i sek. Det var första gången för dem någonsin så det är mycket att tänka på.

De regler som Svensk basket har hittat på har satt oss i något av ett underläge eftersom att vi har en blandgrupp på 00 och 01. Man har delat upp basketen i 3 olika typer av baskettävling. Easy Basket Challange och Easy Basket samt vanliga basketmatcher.

Easy Basket Challange = Enklare basket mer i lekform

Easy Basket = Basketmatch med enklare regler och kortare speltid

Förra året var de som var födda 00 i ålder för att spela vanlig basketmatch men 01 skulle spela Easy Basket fortfarande. Då ville de hellre att 00:orna spelade i 01-serien då de anser att det är bättre i deras utveckling. Det    var väl ok. Men det som sedan hände nu i år, så är 00:orna för gamla för att köra i 01-serien. Så laget inkl 01:orna får alltså köra i 00-serien. Det gör att alla vi möter har kört riktig basket i ett år längre än oss.

Inte helt optimalt.

Men trots detta gjorde de en bra match. Jag har sett vad de behöver träna på och vet nu hur jag ska lägga upp de kommande träningarna. Matchen slutade 23-44 men det största tappet var i första halvlek. Sedan blev tjejerna lite varma i kläderna och jag tror på en grym utveckling framöver. Detta var ju bara början, säsongens första match.

Och jag tror att tjejerna kommer att komma ihåg detta som en rolig och bra dag. Det kommer jag i varje fall. :)

Mer än ett år av skador har gjort att jag inte hade några tidskrav, utan att bara ta mig runt skulle vara en seger. Att komma i mål utan några smärtor och inte ha behövt stanna det var mitt främsta mål. Och jag börjar loppet med lite dramatik.

Lite trögt att få i sig middagen igår. Vet inte om det var stress/nervositet eller bara en sådan dag. Sparade 1/3 av maten för att äta när jag kom hem istället.

Jag gick igenom packningen noga så att jag inte hade glömt något. Vätskebälte med fack för mobil och busskort. Knäskydd (för säkerhetsskull), ombyteskläder till efter loppet. Ja allt var med.

Från att ha varit seg hela dagen och inte alls taggat hade jag nu piggnat till och dansade ut genom dörren för att ta mig till bussen. Ganska precis planerat med tiden. När jag kommer utanför dörren så möter jag granntjejen som också är på väg till #MIdnattsloppet. En av hennes vänner skulle också springa och hon och en kompis skulle vara hejaklack. Därför fick jag bilskjuts in. Det var första gången som jag inte behövde lämna in väskan på väskinlämningen.

Jag gick in i min fålla, placerade vätskebältet så att "guppandet" skulle bli så lite störande som möjligt. Knäskyddet klämde jag fast i bältet "just in case". När vi sedan fick gå framåt startlinjen och skulle få lite uppvärmning av sats kände jag lite i knät. Inte ont men sådär att det troligen skulle vara bra att dra på sig knäskyddet. Sagt och gjort.

Men när jag drog knäskyddet över foten ser jag mitt startchip flyga iväg som en katapult. Jag såg inte riktigt vart det flög och det var fötter i massor, nere på marken. Med panik i rösten säger jag till folk att jag tappade chipet. Jag var säker på att det hade flygit bakåt ledet, men hittade inget chip. Efter några sekunder som kändes som evigheter var det någon som såg ett chip ligga på marken framåt i ledet istället. Jag hann precis få fast det när det var dags för #Hammarbys och #Midnattsloppets kampsång "Just idag är jag stark". Äntligen kunde jag slappna av.

Och det var så jag sprang hela loppet, avslappnat. Jag höll ett jämnt tempo och jag håll olika riktmärken i sikte för att inte hamna i någon form av luffs, vilket är lätt att man gör när man ska "ta det lungt".

Jag var förvånad över hur många jag sprang om trots att jag inte tog i eller pressade mig. Så det kändes ändå bra. Trots att jag sagt att jag inte hade något tidsmål så hade jag ett litet "bak-i-huvudet-mål", att komma under 55 minuter. Det visste jag att jag skulle klara utan att ta i för mycket. Å så rätt jag hade. :)

På det hela taget nöjd med min insats. Jag har gjort mitt sämsta reultat någonsin på midnattsloppet. Men jag är nöjd i varje fall. För mitt knä höll hela vägen och när jag kom i mål kände jag att jag hade kunnat springa en mil till.

Jag har haft problem med benet i över ett år kan man se om man läser tillbaka i bloggen och nådastöten kom efter premiärmilen. Därefter ryggproblem och problem med armen. Allt detta har gjort att jag dragit ner enormt mycket på min träning, all sorts träningen. Men nu är jag på g. Snart kan jag börja våga mig mig på tuffare träning igen.